Tankeverkstaden

det är en ganska bra beskrivning av mitt kroppstillstånd, denna fredag...
Vid ganska gott mod ändå, eftersom min kära dotter verkar vara på bättringsvägen och hon
varit lika illa därann som jag. Alltså finns där hopp om att bättre tider stundar...
Tålamod och uthållighet är vad som gäller i detta läget! Men fy farao så mördande tråkigt
det är att leva så här! Igår gick dagen fort eftersom jag sov bort de flesta timmar - var värsta
Törnrosasömnen - utan Prinsen på slutet - tyvärr...
Kroppen som sagt känns mörbultad, halsen aningen bättre, snuvan däremot är
lika ihärdig som gårdagen. Ja, ja man får vara tacksam för minsta lilla förbättring,
för då har man mer att glädja sig åt! Denna dag lär väl gå i vilans tecken
antar jag, finns inte mycket val antar jag. Får läsa i min bok och slå ihjäl lite tid på
så sätt... Rastlösheten pockar på, men energin är lika med noll...Får stå ut bäst
jag kan, invänta morgondagen och hoppas att ett mirakel sker, så jag är
pigg och frisk som en nötkärna imorgon...