Segt som bara den...

Vilken tröttsam dag verkligen! Är helt utmattad till kropp och själ en dag som denna...
Anledningen? Ja det är bara Gud som vet...Kan det vara vädret möjligtvis? Inte dansar
livsandarna runt i kroppen precis när man tittar ut genom fönstret! Himlen är som en
tjock grå sunkig gammal matta, dimman ligger tät och fuktig. Inte ens en strimma av ljus
går att se skymten av, denna trista oktoberdag. De kala svarta trädgrenarna som spretar
åt alla möjliga håll, ger en känsla av ödslighet...Sinnet uppfattar inget glädjefyllt idag och
det känns lite udda, min natur brukar se något att glädja sig åt för det mesta...Det är en ny
dag imorgon som väl är, förhoppningsvis lite lättsammare och mindre seg än den här...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0