Tankeverkstaden

är det fredag! Ytterligare en vecka har passerat i rasande fart...
Hinner inte ens med min egen skugga längre! Fattar inte att tiden
tycks vara urled på något underligt sätt, den räckte längre förut...
Vissa dagar känns som ett enda ögonblick, vakna och stiga upp,
plötsligt är det dags läggdags igen! Trodde först det handlar om att
man blir äldre och upplever tiden på ett annorlunda vis, men min ena
dotter började kommentera hur snabbt dagen går redan vid 12-års ålder.
Skumt fenomen det där! Ja, min helg lär springa iväg i rasande tempo.
Ska vara barnvakt till dottersonen, övernattning och hela kittet, medans
föräldrarna ska ut och roa sig. Med honom händer det saker hela tiden,
vi kör som ett maratonlopp, där aktiviteterna avlöser varandra... I hans
värld är allting fortfarande ett äventyr och måste utforskas. Där spills ingen
tid bort i onödan, kan jag säga, utan används effektivt och ändamålsenligt!
Tänk om man fick vara liten ännu en gång! Denna oförfalskade nyfikenhet,
vetgirigheten som inte har några gränser! Inga förutfattade meningar ännu,
inte omformad efter några givna mallar utan bara ren och oförstörd...
Vore väl härligt att få uppleva barndomens frånvaro av ansvar och plikter,
bara njuta av att finnas till och leva till fullo genom dagens alla timmar...
Vilken önskedröm eller hur?