Tankeverkstaden

Var i en second hand affär idag, strövade omkring där i väntan på min dotter.
Bland hyllor fyllda med grejor kom en kvinna och bad mig vara smakråd åt henne.
Hon letade present och var osäker på det hon tänkte köpa...
Det ena gav det andra och plötsligt befann vi oss i ett djupare samtal.
Denna kvinna kände sig utbränd, hennes omgivning tar mer än de ger.
Hon kände sig låg och glädjen var försvunnen, behövde tid för sig själv
och få hämta ny kraft. Detta samtal var inte distanslöst eller osmakligt på
något sätt, bara en människa som i sin förtvivlan anförtror sig till en främling.
Det kändes rätt och riktigt, jag lyckades få hennes ögon att glimma till ett par
gånger och det gjorde mig så glad. Det var som om hon för en gångs skull
behövde bli hörd och sedd...Blev ett fint möte människor emellan, men ack
så sällsynt att någon tilltalar dig i en affär och säger något om sig själv som
berör så starkt som detta gjorde...Det är synd att såna här saker händer så
ytterst sällan eller inte alls vill jag påstå...