Att uppskatta och värdera sig själv...
Faktum är ju att om du inte älskar dig själv först - hur kan du då älska någon annan? Om du inte ger dig själv den tid och omvårdnad du behöver - hur kan du då ha kraft att orka stötta någon annan?
Människor med tungt bagage i sin ryggsäck, som inte bearbetas, tenderar att bli ganska ogina mot omgivningen...De känner sig hotade och attackerar ganska omgående , eller drar de sig undan inom sitt skal för de känner sig undanlägsna och inte duger.... Att följa mängden och det kollektiva tänkandet är också något som gör människor trångsynta. Träffar de då någon som går sin egen väg, så tenderar de att stänga igen och fortsätta stirra som genom ett sugrör på omgivningen.
I relationer kan det egna bagaget ställa till det onödigt mycket. Man ser ju på andra människor och situationer som genom ett filter framför ögonen, man är färgad av gammalt skräp och tolkar sig själv, andra och livet genom detta filter, som då ofta inte har något med verkligheten att göra utan beror på ens inre liv och framför allt den inre dialogen....Den dialogen är ofta negativ och inte till någons fördel.....Hemska tanke om livet går förbi i en evig kretsgång av orealistiska uppfattningar både om andra och även om saker och ting, som färgas av upplevelser som hände länge, länge sen. Vissa har en tendens att fastna i gamla mönster som inte tjänar någonting till längre, det är så synd för ett annat liv står och väntar runt hörnet....
Ofta måste man stänga en dörr för att en annan ska kunna öppnas! Jag avslutar detta inlägg med ett indianskt ordspråk:
Låt inte gårdagen belasta dig idag!
Ja precis som du säger bör man nog försöka älska sig själv lite mer.
Visst har man råkat på en o annan som passar in på din beskrivning. Livet är här o nu låt oss inte glömma det. Jag börjar dagen med att ta till mig ditt ordspråk :)
Kram o ha en trevlig fredag.
Du vet inte hur rätt du har. Just nu är jag ovän med mig själv och jag ser hur det är. Inte alls bra!
Nu ser jag nog för mycket i backspegeln, tror jag. Det är som bloggisten här ovan säger att livet är här och nu.
De verkliga nära vännerna gillar mig precis hur jag är utan att jag spelar rollen av den glada Ewacarin
som ska vara så duktig osv, men jag bara fortsätter. Vad vill jag bevisa? Att jag är "vanlig"? Jag vet ju att alla är vi unika!
Ingen massage idag - Orkar inte! - Eller är jag rädd för att min terapeut ska upptäcka hur jag egentligen mår?
Trevlig Helg!
Kram/Ec
Idag är en ny spännande dag!
Ha dé!
Citerar dig.."Människor med tungt bagage i sin ryggsäck, som inte bearbetas, tenderar att bli ganska ogina mot omgivningen" .. så sant så det där har jag själv upplevt på nära håll:-(
Jag brukar tänka som du och ge mig själv en chans för att kunna bearbeta andras bekymmer:-)
Ha de fint och snubbla nu inte på mattfransarna så du vrickar stortån i danseskorna:-D
Kramar o en fin dag/kväll
Men vilket bra inlägg..
Ja när man växte upp fick man ju aldrig säga att man gjort något bra, Usch och fy, man fick inte berömma sig själv.."Jantelagen"
Nu är det tvärtom..Det tar ett tag, att lära om.. Men tycker att jag är bättre på att tycka om mig själv. bla sen jag läst Sannas böcker.. mfl. älskar dessa må bra böcker, stärkande för kropp och själ. Man blir helad som människa..
Låt inte gårdagen belasta dig.. det var bra.
Tycker oxå med ålderns rätt, att man lärt sig att acceptera, och kanske förstå de med tyngre bagage i ryggsäcken.. Man vet ju inte alltid deras bakgrund..
Det finns bara en av mig och det är jag..
Och just nu mår jag bra själsligt... och vill fortsätta med det..
Ha det gott du kloka fina bloggvän!
Kram/Inger
Från ditt inlägg f. igår;
Jag har lite dåligt samvete, när jag hör hur duktiga alla är på att kasta saker, Blev lite glad, när jag hörde att du hade lite svårt ibland. hihi..
Man kan ju ångra sig, över fina saker..
Ja jag måste jobba på detta, förstår jag..
Man kan ju inte ta med sig sakerna in i himmelen,, hihi,,
Ha en fin helg..
Kram till dig du fina bloggvän,,/Inger
Du e då klok som en gammal uggla..... ;)
Jag kan bara instämma...
(ps, jag är ganska tillfreds med den jag är)
Ha en gosig kväll
Kram
Margaretha
Det var verkligen fantastiskt .....en sån sann kattvän!!!!Inlagda räkor istället , det var nog det omtänksammaste jag hört..hehehe
Du måtte vara en snäll människa...
Kram och mjauuuuuu
Margaretha
Ja, den där jantelagen har nog gjort många människor ledsna, besvikna och även nedtryckta.
Skönt att den håller på att försvinna.
Och det är så sant så, att om man inte tycker om sig själv hur kan man då klara att tycka om och älska andra människor.
Och att ta hand om sig själv, är så viktigt för att kunna ge till andra.
För har man ingenstans att hämta krafter, så orkar man nog inte ge så mycket till andra människor heller, och då risken är att man blir helt uttömd.
Och ja, att bearbeta saker man har i ryggsäcken är viktigt för att kunna gå vidare.
Och även som du skrev så fint att ofta måste man stänga en dörr för att kunna öppna en annan.
Stor Kram
Jag har aldrig känt att jag duger! Jag har så svårt för att kasta gårdagens belastningar. Det sitter djupt från barndomen. Men jag jobbar på det varje dag!!!
Jag vet att jag duger egentligen...jag kan mycket,jag vet mycket men har aldrig fått det erkännandet från den personen som står en närmast, Mamma.
Nu är det upp till mig att börja gilla mig själv av egen kraft...men det är tufft ibland.
Men så är jag en kämpe också...jag ger aldrig upp....allra minst hoppet om ett lyckligt liv!!! Det är på god väg i alla fall!!!
Kram och tack för att jag fick "prata" av mig...
Vill du höra lite egenskryt från en som inte duger?
Jag är medlem i Mensa...hihihi. Nu sa jag det utan att skämmas....så knäppt!!!
Kram på dig och ha en mysig helg!!!
Ja du vet inte hur rätt du har det och hur många som behöver höra och se detta på pränt..Att fastna i grämelse bitterhet och ältande över gamla oförätter..så lätt att fastna i det gammla , att ta tag i och lära sig tycka om sig själv och göra upp med gamla saker som ligger i ryggsäcken.När vi gifte oss sa våran präst delta i livet med allt vad det innebär, stå inte bredvid och känn hur livet går dig förbi.
TACK ! för ett oerhört bra och nyttigt inlägg...
Nu är jag här igen.
Jag blev avbruten av "spisen" och fick pausa mitt förvirrade resonemang.
Jo, jag skulle bara tillägga det att man MÅSTE inte bli en bitter surkärring...hihi! Jag är glad för det mesta!
Jag har heller inte blivit gniden och elak....tror jag... nej det har jag inte! Jag vill hjälpa alla och "rädda världen" men det går ju HELLER inte... Jag brände såklart ut mig i mina strävanden....
Nu har jag landat på en lite mer normal nivå....men det är svårt ibland....man vill så väl och så blir det till ens eget förfall istället....suck!
Jag låter inte som om jag är så glad just nu, men det är jag. Nu har jag de nära och kära som har vett att uppskatta mig...hihi...min man...mina barn...mina vänner...mina djur och sist men inte minst har jag mina bloggvänner.
Mamma finns där men är inte längre så viktig....lite sorgligt men inte oöverkomligt!!!
Kram och mysig fredagskväll
Då får jag kontra med - Var dag har nog av sitt eget bekymmer..;-)). Du skriver mycket genomtänkta inlägg och det uppskattar jag. Jag kan tycka att det rent av är avkopplande att följa ngn annans tankegånger istället för att alltid bli belamrad av mina egna...;-))). Jag önskar dig en riktigt god kväll!
Kan inte låta bli att berätta om den gamle eremiten som fick besök av en man som hade det svårt och som ville få råd. Eremiten sa till mannen att följa en stig genom skogen och plocka upp alla stenar han såg efter vägen så skulle han må bra. Mannen gjorde så och kom tillbaka förtvivlad och sa att han inte orkade bära dem alla, det blev för tungt.
-Jag sa att Du skulle plocka upp alla stenar men jag sa inte att Du skulle behålla dem. För varje ny sten Du plockar upp så måste Du slänga en gammal sa eremiten då, det blir alldeles för tungt att hela tiden bära omkring på alla livets bördor.
Inte helt fel och en god undervisning i livskunskap som eremiten gjorde.
"Sådant bra citat....." Du skriver alltid så bra och kloka inlägg på din blogg.
Tack för din värmande omtanke.Kramar till dig och ha nu en riktigt skön helg // Hjördis
Det är så sant som du skriver. Jag får ofta frågan hur det kommer sig att jag alltid är så glad och positiv med tanke med allt tungt som händer i familjen. Jag ser alltid till mig själv först.Om jag mår gott mår familjen också bra. Det blir som ringar på vattnet. Jag har svårt med martyrskap. Kram till dig och trevlig helg.
Åh, vad du är rar. Det räcker att du finns där just nu. Det vore förståss trevligt om vi kunde få kontakt per mail också, men jag vet inte hur? Jag har bett blogg.se ge min epost till dig. Se om de fixar det. Annars får vi lista ut ngt annat sätt.
Ha en Trevlig Lördag!
Kram/Ec
Största kramen tillbaka till en fin bloggvän //Hjördis
så kloka ord igen...
jag har så många "gårdagar" som belastar mig ideligen... tyvärr... har otroligt svårt att släppa å gå vidare... jag vet om det, har jobbat på det i så många år... men de sitter som sårade ärr fortfarande...
Hej Kerstin!
Tittar in för att önska dig en trevlig kväll..
Ligger lite lågt med bloggandet i helgen..
Varm kram till dig, du fina bloggvän/Inger
Å så bra skrivet så sant så!!!
hoppas du har en trevlig kväll å din blogg är jättebra!!!
