Tankeverkstaden

Idag är en sådan dag när hjärnkontoret tagit semester. Det mesta går i ultrapid, både kroppsligt och tankemässigt. Segare än det här kan det inte bli! Tror att detta eviga regnandet och kompakta mörkret  tar ut sin rätt idag. Vet inte när jag såg en blå himmel sist? Den tycks ha skiftat färg för alltid och är nu för tiden i en gråaktig nyans. Behöver solljus snarast så livsandarna vaknar igen! Denna trötthet som besitter kroppen i dagens läge går ju inte ens att sova bort...Är lika utpumpad på morgonen som jag var kvällen innan jag somnade! Känner någon igen sig eller? Hört ett flertal människor sista två veckor som fullkomligt går på knäna, de är totalt orkeslösa. Verkar nästan som en epidemi har gått laget runt! Skönt att man slipper gnälla ensam och tråka ut folk...Härligt att det är midsommar om ca fem månader, det är trösten som finns i detta läget...