Tankeverkstaden

Vissa dagar känner jag en längtan tillbaka till östkusten och havet framför allt...Det är något mycket speciellt att vandra över klipporna, känna havsdoft och lyssna på vågornas brus...Denna saknad bär jag med mig och den känns starkare ibland. Nostalgi kanske, man tänker tillbaka och minns sitt ursprung. Barndomsstaden kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta tror jag...Denna lilla stad precis vid havsbandet, så pittoresk med gamla byggnader som blivit restauerade och bevarade. Livet här i inlandet, på Sveriges västra sida,är något annat, inte minst klimatmässigt sett...Varje del av Sverige har sin speciella dialekt och sina egenheter för sig. I vissa sammanhang märker jag tydligt att jag inte kommer härifrån. Omständigheter gör ofta att man ger sig iväg till en annan boplats och ibland finns ingen väg tillbaka rent praktiskt sett.Dessutom bygger man ju upp ett fungerande liv för både sig själv och familjen under årens lopp, det är ju guld värt i sig trots allt! Jag får åka oftare helt enkelt till närmaste hav och få min längtan tillfredsställd....