Livet är inte rättvist...

den kommentaren fäller mina barn allt emellanåt. Jag brukar svara att det förhoppningsvis jämnar ut sig i slutänden ändå...i bästa fall...Vissa kommer undan med dåliga ursäkter, i värsta fall rena lögner för att slippa ta sitt ansvar och få stanna i sin bekväma offerroll där vinsten är att fortsätta vara ansvarslös och låta andra människor göra det som känns obekvämt eller jobbigt. Vinna en massa fördelar på ett ojust sätt. Det ser ungdomar som sköter sig och kämpar för sin framtid som mycket orättvist! De offrar sin tid,kraft och energi på närvaro i skolan, göra sina läxor, leva upp till det som krävs av dem för att sen upptäcka att kriterierna för att få godkänt i ett ämne inte är lika för alla...Vi vuxna ser väl från ett större perspektiv, att göra bra ifrån sig och att sköta sina åtaganden ger självrespekt och bygger upp självförtroendet. Att kunna prestera och få bra betyg är utvecklande och ger den mognad som behövs när man ska ut i stora vida världen sen. Att slippa undan hela tiden i skolmiljön, är väl kanske inte det bästa man kan göra, risken är att man som vuxen sen också smiter från självaste livet...Något som är synd i dagens samhälle är att vi har en hel massa ungdomar som sköter sig och gör det de ska, men de uppmärksammas alltför sällan. Kommer inte till tals eller syns speciellt mycket. De skulle ju kunna agera förebild för många unga människor som skiter i allt och har en negativ inställning till det mesta. Råmodeller och goda förebilder är vad som behövs i fungerande samhällen. Det är nog dags att tänka om i vissa stycken, vi borde låta det växande släktet inse orsak och verkan. Väljer du ett felaktigt bete'ende så väljer du också konsekvenserna av det...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0